igottsallskap

År 1732 instiftade kammarherren greve Carl-Fredrik Piper orden, som hade övervägande sällskapliga inslag. Endast den unge Olof Dahlin, ordens sekreterare och ende ofrälse, var på något sätt anknuten till litteraturen. Dahlin, sedermera adlad von Dahlin, blev senare känd som skald, hävdteckanre och utgivare av tidskriften Argus.

Ordens karaktär av skämtorden kan man få en känsla av genom att t.ex. läsa ett bevarat protokoll om en hederstvist mellan ordensbröderna greve Carl Bonde och greve Klas Ekeblad. Bonde hade utspritt att Ekeblad på en middagssammankomst hos den franske ambassadören greve Casteja skulle förtärt 27 supar kanelbränvin. Bonde åberopade ordensbröderna Sack, Horn, två baroner Löwen och en baron Mengden som vittnen. En kommission tillsattes, bl.a. bestående av ordensbröderna Bielke och Mörner. Domen blev att båda dömdes böta till ordenskassan.

Då som nu var det mystifikationer och den målmedvetna omsorgen om sekretessen som retade nyfikenheten hos de icke inlåtna.