Den konstitutionella ståndsförvaltningens tid (1809-1866)

Vid statsrodret stod nu greve Gustaf Adolph Reuterholm, som visserligen var en fanatisk frimurare men som hyste en närmast panisk skräck för hemliga sällskap i övrigt. Varje hemlig sammankomst misstänktes av förmyndarregeringen för en jakobinsk konspiration. Förmyndarregeringens hejdukar, spioner, angivare och tarvliga lycksökare snokade omkring i privathus och källarlokaler. Personer antecknades och rapporter om sammansvärjningar mot hertig Karls och Reuterholms liv författades, ofta i hopp om belöningar, och togs alltid på stort allvar av den skräckslagna regeringen.

När t.ex. några uppsalastudenter bildade diskussionsklubben konventet - ett namn som i sig luktade fransk revolution - förbjöds genom regeringsbeslut och dess påbörjade skriftserie drogs in och konfiskerades.

Den 22 december 1846 beslöt riksdagen om införande av Fabriks-och hantverksförordningen, vilket innebar slutet för det gamla skråväsendet. Ett skråväsende byggt på Skråförordningen från 1720. 1864 utfärdas en ny, reviderad hantverksordning med utvidgad näringsfrihet och med frivillig föreningsanslutning. I princip kunde nu vem som helst börja med vilket hantverk som helst utan kompetensbevis.

En poet skaldade 1846: "Skomakarn vid sin läst Der han förr trifdes allrabäst. Han syr nu rock och väst. Och Skräddarn, han blir handelsman, Mjölnarn, Sotarn byta med hvarann, Apthekarn håller spisqvarter och Smeden gör Klavér".



Dahl

Konstnären C. A. Dahlströms tankar om situationen "När alle får göra hvad de vilje".


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0